lördag 7 april 2012

Åke Borgström

Namn: Åke Borgström

Storspelare nr 18

Klubb: Ingen! Men spelade för Fagersjö PS under sin storhetstid.

När och vad fick dig att börja spela boule:
Det var runt 1980, då Jona Näs började på mitt jobb. Vi började spela lite på rasterna och efter ett tag drog han med mig till Ahlströmska skolgården. Där fanns “legender” som bröderna Adlivanken, Prins Bertil, John Richette mfl. Där tillbringade jag flera kvällar i veckan under många års tid. Efter ett tag så började jag även spela tävlingar.

Bästa tävling du spelat:
Svårt, men en av dem måste vara mitt första SM-guld. Det var 1992, dubbel i Växjö med Mats Hiertner och jag gick som skytt hela tävlingen. Det kändes som om det inte gick att missa en enda kula.

Sveriges bästa spelare genom tiderna enligt Åke:
Oj, det är omöjligt för mig att peka ut en, så jag drar lite fegt till med fem namn som alla har varit bäst under “sin tid”. Utan inbördes rangordning är det: Anders Larsson, Zabbar Neang, Bengt Månsson, Jonas Jasobsen och Jean Adlivankin.

Kenny Nilsson, Åke Borgström och Dick Nilsson
Bästa bouleminne:
VM-äventyren med skåne-pågarna Kenny och Dick Nilsson är höjdpunkter.

Man ser dig inte längre på banorna. Spelar någon boule nu för tiden:
Nä, det kan bli en till två gånger per år med lite socialboule. I bland suger det till i comback tarmen, men det brukar gå över ganska snabbt :-)......men man skall aldrig säga aldrig.

Dick Nilsson och Åke Borgström 
Meriter:
5 SM-guld, 3 i dubbel och 2 i trippel. Ett silver och ett brons.
Spelat fyra VM (94-97), med en 8-del som bästa placering.
Var med när Sverige vann Nordsjöturneringen (99) för första gången, spelat fem.
Vunnit Elitserien, Svenska cupen och Landslagskvalet.

Vilken säsong tycker du var din bästa och varför:
1994 var ett bra år med segrar i Landslagskvalet, SM-trippel, DM-trippel, Svenska cupen, Eliterien samt spel i Nordsjö och VM.

Vem är den skönaste medspelaren du lirat ihop med:
Det får bli 2 x Nilsson igen. Kenny och Dick är helt underbara att spela med, krigare ut i fingerspetsarna, och härliga killar att hänga med, även utanför bouleplanen. Jag måste även nämna Jean Adlivankin som var cool som en filbunke under tävling, en riktig vinnarskalle och en fantastisk vän.

Saknar du något i din långa boulekarriär:
Nej, jag får vara nöjd, det gick ju ganska bra där en tid.

Jag om Åke:
Åke nämner SM 1992 i Växjö som en av sina bästa tävlingar. Faktum är att mitt minne där ifrån också involverar just Åke! Jag, Jonny Patron och Jan Simonsen slaktade i trippelturneringen ändå till finalen då jag såg till att vi inte tog guldet. Dagen efter var det dags för dubbel och jag och Torbjörn Sjölander slaktade igen. Tills vi fick möta Åke och Mats Hiertner. Vi spelade fortfarande bra! Men vi hade inte en chans!

Tack Åke för att jag fick intervjua dig! Hoppas vi ses på banorna igen, någon gång! :) 

2 kommentarer:

  1. Helt otroligt min nästa gissning. Hur kunde man glömma Åke, pinsamt av mig som har gamla VM filmer. Helt suveränt att läsa lite om spelare innan man själv börja spela. Kan inte skriva mer lite blank i ögonen efter att Gnaget gick på semmester. Conny

    SvaraRadera
  2. Svensk boulehistoria är det inte många kvar som kan. Alla gamla lirare har slutat och dom som finns kvar känner bara till spelarna på deras egna bana... :-/ Men det kommer mera! Var så säkra!

    SvaraRadera